Filmen spelade vi in hos flera av våra medlemmar. Det handlar både om stora djur, som rådjur och små osynliga svampar och en hel del däremellan.
Maj-Lis Pettersson, vår främsta växtskyddsexpert
Med filmen som utgångspunkt hade vi en träff där vi som trädgårdsprofil hade författaren Maj-Lis Pettersson, som deltagare. Hennes bok Skydda din trädgård, är en guldgruva för den som vill veta mer om växtskydd. Hon svarade på många frågor vi hade. Hon är landets främsta växtskyddsexpert för fritidsodling.
Biologisk mångfald
Här kommer några noteringar från mötet i den ordning de förekommer i filmen. Maj-Lis inledde med att bekräfta vikten av biologisk mångfald i trädgården för växtskyddet. Vatten är bra och med många olika växter – en rik trädgård! Hon trodde inte att den torra döda hängpilen hade pilskorv, den hade dött lite för hastigt för det. Snarare något i jorden, kanske vattensork eller något annat i jorden?
Spansk skogssnigel, den så kallade mördarsnigeln, och svarthuvad snigel och länsstyrelsen
Ämnet om de invasiva snigelarterna var uppe för diskussion. Länsstyrelserna har haft uppe om inventering av den nya svarthuvade snigeln, som enligt uppgift bland annat påträffats i trakten kring Krokek. Det är ännu inte känt hur stor skada den gör. Om hur de ser ut och hur du anmäler finns att läsa om hos länsstyrelsen: Om svarthuvad snigel
Alldeles klart att vi här kan göra en insats genom att anmäla och att ta till oss råd i frågan.
Krussjuka på persikoträd och kumulus
Maj-Lis berättade om svampsjukdomen krussjuka som Helenas persikoträd drabbats av. Det finns inte egentligen några bra lösningar. Tidigare har man sagt att vissa sorter av persikoträd, t ex Frost skulle vara resistenta – men så är det inte. Svampen övervintrar på grenarna, så smittan kommer från trädet självt. JAS-beskärning rekommenderades i alla fall, för att möjligen få lite svagare angrepp. Bekämpningsmedlet Kumulus berättade Maj-Lis har tagits bort för fritidsodlare. Det tyckte hon var synd, eftersom det ju innehåller rent grundämne, svavel, som hon menade i sig är något växterna också behöver. Med förbudet så blir det t ex stora problem med avenbok som angrips av gallkvalster och som kunde bekämpas med kumulus. Det får säljas ”så länge lagren räcker”.
Krusbärmått i vinbär och mjöldagg i krusbär
De vinbär som visas i filmen har fått krusbärsmott, som väl egentligen borde heta vinbärsmott eftersom det är där största problemen blir. Krusbär klarar sig bättre eftersom bären sitter längre ifrån varandra. Motten går in i bären och äter upp fröna och spinner samman bären. Det första bäret som angrips mognar tidigare än de andra. Därför kan man försöka bekämpa genom att plocka bort brådmogna bär och bär intill som har hål i skalet. Larverna söker sig ner i marken under busken där de förpuppar sig.
När det gäller de krusbärsproblem som finns i filmen så är det mycket riktigt mjöldagg som angriper gamla sorter. Nya sorter är inte känsliga på samma sätt. Att beskära busken för att göra den mindre tät kommer inte att hjälpa, menar Maj-Lis.
Prydnadsplommon som fått blom-och grentorka
Det prydnadsplommon som visas i filmen har Blom- och grentorka. Typiskt är de vissna blomdelarna som hänger kvar på trädet efter blomning. Det finns olika varianter svampen som gör att även körsbär och äpple drabbas. Oftast drabbas trädet om det regnar i samband med blomning. Skär in trädet i augusti, de delar som är utan blad. Stor risk att svampen kommer tillbaka om det även nästa år regnar vid blomning.
Honungsskivling och annan svamp vid träd
Enligt Maj-Lis var det nog inte honungsskivling som visade sig vid det gamla äppelträdet. Men en annan svamp, som med sitt mycel gör att marken blir väldigt kompakt och torr. Trädet kan dö av torka. En sak att göra är att försöka spätta hål i marken och vattna i dem
Honungsskivling utgår mer från döda stubbar. Växten som angrips dör. En favoritbuske är syren. Är det honungsskivling blir det ett vitt mycel i botten på den angripna busken eller trädet. Svårt att bekämpa, man behöver gräva minst 75 cm ned.
Isolerad bädd hindrar mycel och jobbiga rotogräs att sprida sig
Ett tips som Maj-Lis gav mot honungsskivlingens mycel är att när man planterar göra det i en isolerad bädd. Det skyddar även mot djupgående ogräs. I Uppsala Trädgårdssällskap har man haft en aktivitet kring just detta ämne. Bädden görs helst i materialet gummiduk, för t ex damm, men det är ett dyrt material. Alternativ är plansilofolie från lantbruket eller presenning. För oss som också har sommartorka kan det vara ett sätt att bevattna mer hållbart. Är det risk för mycket nederbörd kan det behövas en avrinning, vilket då placeras åt del håll där risken för mycel eller ogräs är lägst.
Bladlöss på äppelträd
Äppelbladlusen kan vara besvärlig på unga träd. När träden är större klarar de angrepp bättre. Åtgärder är att plocka bort de angripna bladen i toppen som krullar sig. Klipp inte med sekatören, utan plocka bara bladen. Kläm ihjäl löss på trädet. Samma åtgärder gäller för körsbärsbladlusen. När vi pratade om olika sorters äppelträd med olika motståndskraft nämndes att kraftigt växande träd, som Ingrid Marie och Åkerö kanske inte bladlössen gillar, men de är känsliga för kräfta. De växer för länge på hösten. Var försiktig med gödsling också. Beskär under JAS-månaderna.
Svartfläckssjuka på rosor
När det gäller svartfläckssjuka på rosor har en forskarkollega till Maj-Lis fått ganska bra resultat med behandling med Binab på nytillväxten. Binab innehåller biologiska svampar. Maj-Lis bästa tips är att välja sorter som är motståndskraftiga mot svampsjukdomar. Bästa sättet att ta reda på hur det är med motståndskraften är att läsa i Lar-Åke Gustavssons tre böcker med gemensamma titeln Rosor för nordiska trädgårdar. Böckerna finns inom föreningen och är något man kan bläddra i vid våra möten.
Rapsbaggar och jordloppor
Den ökade odlingen av raps i lantbruket har gjort att antalet rapsbaggar och jordloppor har ökat i fritidsodlingen. Det kan vara ett stort problem. Det är bra att förodla sina grönsaker då större plantor bättre klarar angreppen.
Pistillröta på tomat m m som avslutning
Avslutningsvis pratade vi om pistillröta på tomat, som någon upplevt större problem med i år. Orsaken är kalkbrist. Det gäller att hålla jämn fuktighet i marken genom regelbunden vattning, så att kalken kommer ut till frukterna och inte stannar i bladen. Körsbärstomater klarade sig bäst mot pistillröta i år. Vattna vid samma tidpunkt. Helst inte efter kl 16.00 då senare vattning kan ge spruckna skal på tomaterna. Den vindruva som visades på bild kunde möjligen ha gråmögel. Maj-Lis trodde inte att bilden på persikoträdsbladen var mjöldagg. Vi konstaterade att hösten närmar sig, och svampar som växterna får också är till för att bryta ner växten för denna säsong. Det är svampar som kommer för tidigt som vi kallar skadegörare. Mer hann vi inte med på denna givande trädgårdsträff digitalt